Jennica Bodenfors

Jennica Bodenfors

Släng inläggen, släpp kontrollen och tappa balansen

LöpningPosted by Jennica Bodenfors 2010-12-18 18:21:15

Jag var lite nervös i morse innan jag skulle iväg på Markus Stålboms mini-clinic i löpteknik. Så där småpirrig och förväntansfull så att det nästan är lite svårt att få i sig frukosten. All nervositet försvann så fort jag kom in i Friidrottens Hus och hälsade på Markus. Då var jag bara förväntansfull och benen var så där sprättande och fulla av spring. Jag älskar verkligen att träna inomhus på bana. Jag hade tur för Markus grupper brukar bestå av 12 deltagare men just idag hade han valt att bara ha fyra. Stålande! Det innebar mer fokus på varje individ.

Clinicen började med att vi värmde upp joggandes i några minuter. Sedan filmade Markus när vi sprang ungefär 100 meter i valfritt tempo. Nästa moment var teori där vi tittade på det som filmats och Markus analyserade vårt löpsteg och gav oss också förståelse för våra eventuella skador, som t ex min rygg.

Markus menar att ett bra löpsteg bl a handlar om att ha en hög stegfrekvens, minimal fotisättning och att våga släppa kontrollen och tappa balansen. Han pratar också om att minimera ”boxen” man springer i, där foten skall sättas i under kroppens tyngd och benet dras framåt igen innan benet sträcks fullt ut bakåt (mycket enkelt förklarat). Foten och vadmuskulaturen skall vara avslappnad. Med en avslappnad fot blir fotisättningen naturlig och främre delen sätts då automatiskt i och sviktar sedan ner mot hälen. Belastningen på ligament och muskler blir då minimal.

Markus menar också att dagen mjuka och dämpade skor som är uppbyggda på olika ställen minimerar kroppens, hjärnans och fotens möjlighet att känna efter vad som är naturligt och bra belastning när man springer, samt även vad som är smärtsamt och onaturligt. Han pratar om perceptionens betydelse för löpningen och löptekniken. Efter hans mycket kloka ord och en hel del eget funderande under en längre tid valde jag från och med idag att i fortsättningen inte springa med mina hålfotsinlägg mer, samt att springa oftare i mina minimalt dämpade temposkor.

Efter teorigenomgången och filmerna gick vi ner för att öva detta nya tänk praktiskt. Klockan var strax innan lunchtid och vi kunde se profiler som Christian Olsson och Johan Wissman träna under Yannick Tregaros ledning. Vi övade på olika rörelsemönster och tekniker med hjälp av olika övningar. Det var svårt, lite knepigt och fantastiskt roligt. Fantastisk atmosfär att träna i denna fina arena och med så mycket duktiga människor runt omkring mig. Snacka om att jag blir sporrad. Jag önskar att jag kunde få träna kvalitet på detta sätt minst en gång i veckan. Efter en hel del nötande, många frågetecken och utropstecken var det dags att filmas igen. Då gick det runt i huvudet på mig och jag hade inte riktigt grepp om hur sjutton jag skulle springa överhuvudtaget. Markus sprang då med oss en och en och kommenterade vår löpning individuellt. Häftigt!

Väl uppe i teorirummet igen fick vi se våra framsteg och Markus pratade om vad var och en behöver fortsätta att träna på och hur vi nu skall tänka vidare. Det var märkbara förändringar hos alla. Fantastiskt!

Jag skall redan imorgon springa lite på löpbandet för att hålla mitt ”nya” löpsteg färskt i minnet och på så sätt även göra det till ett nytt rörelsemönster och öva på det jag behöver tänka på. Detta var första gången på mycket länge som jag inte har haft ont i ryggen efter löpning. Hoppas det håller i sig! Jag kommer att lägga ut filmerna på mig här på bloggen lite längre fram så får ni se hur det såg ut. Markus lovade att maila dem.

Jag kan verkligen rekommendera Markus Stålboms mini-clinic i löpteknik, speciellt för alla som har någon form av skada eller problem. Han är fantastiskt duktig på att analysera och upptäcka orsaken till skadan eller problemet. Men jag rekommenderar även andra som inte har problem för att på detta sätt förbättra sin löpteknik och löpekonomi och inte minst förebygga skador.

Jag avslutade min dag på Burger King med en mycket kurrande mage och en Whopper i handen. Inte min favoritmat precis men ibland har faktiskt nöden ingen lag. Tur är att det bara brukar hända sådär 1-2 gånger om året. Nu har jag landat i soffan med ny inspiration och löpsugna ben. Och det förvånar mig inte alls att jag redan är hungrig igen. smiley

  • Comments(2)//jennica.bodenfors.se/#post76