Jennica Bodenfors

Jennica Bodenfors

Harmoni i vackra Götet

HälsaPosted by Jennica Bodenfors 2010-12-09 21:51:10
Tänk vad tiden går och saker förändras. Det var nästan en sagolik färd med spårvagnen genom Göteborg idag. Under resans tjugo minuter fylldes jag av känslor som lycka, tacksamhet, harmoni, lugn och glädje och känslan av att jag är ombesörjd. Hela Götet är inbäddat i ett vitt täcke och julbelysningen sprider stämning i staden. Jag kunde inte annat än le när jag tacksam skakades fram på spårvagnen. Jag kände mig så hemma.

För ungefär två år sedan (december 2008) satt jag på precis samma sätt på spårvagnen på väg hem efter jobbet. Men känslan i kroppen och sinnet var den motsatta. Det var tungt och grått. Jag konstaterade att jag kände till varenda gatsten, varje skrymsle och vrå i denna stad och att den helt enkelt var trist och tråkig. Stagnation var ordet och känslan jag fylldes med då. Varje dag var den andra lik tyckte jag och om jag inte kom ur detta träsk fort nog skulle jag helt enkelt kvävas. Så jag bad en tyst bön om att snälla ta mig härifrån.

För precis ett år sedan i december 2009 befann jag mig då, precis som jag bett om, i ett helt annat sammanhang. Jag var ensam, sjuk, totalt slut och alla delar i livet som kan tänkas gå åt helvete hade bokstavligen gjort det i den vackra staden Stockholm. Ekonomin, förhållandet, mitt hem, som egentligen aldrig var ett hem, arbetet och till och med hälsan hade kraschat. Det var bara jag kvar, endast mitt fysiska och psykiska jag var kvar. Allt annat låg i spillror.

Under året i Stockholm var jag fullt beslutsam om att jag hade kommit till Huvudstaden för att stanna. Jag älskade Stockholm. Jag kände mig förbannat ensam och liten i början, men jag var förälskad. Sårbar, entusiastisk, beslutsam, envis, livrädd, tuff, totalt fängslad och jäkligt liten i sammanhanget. Nu har jag insett hur jäkla modig jag var!



Året i Stockholm 2009 var det tuffaste i mitt liv hittills. Trots det vill jag inte ha det ogjort och jag är, idag, tacksam att jag varit med om allt, precis allt som hände. Jag hade enormt kul och jag hade det grymt jobbigt. Jag har alltid haft en stark tilltro till att jag klarar mig i slutet vad som än händer. Dagarna innan min födelsedag i Stockholm förra året var den tilltron som bortblåst.

Min tillvaro var raserad och jag hade precis fattat beslutet att jag skulle flytta hem till Göteborg igen. Jag behövde få komma hem och vila. På min födelsedag slöt de få vänner jag hade i Stockholm upp och såg till att dagen och kvällen blev minnesvärd. Jag minns hur jag och min vän Nina var på julmarknad i Gamla Stan och när vi vandrade ner mot tunnelbanan föll de första snöflingorna. Jag kände värme. På kvällen lovade jag mina vänner att snart återvända till Stockholm, att min flytt till Göteborg bara var tillfällig. Någonstans i hjärtat visste jag att det inte var sant, men jag hoppades samtidigt att det var det.

Beslutet att ge upp och flytta hem var tufft på många sätt och visst såg jag det som ett nederlag och ett misslyckande. Men det var min storasysters ord som fick mig att ge mig själv tillåtelse att retirera. Hon sa "Stockholm kommer alltid att finnas kvar om du vill dit igen och då kommer du göra det med bättre förutsättningar". De orden hjälpte. Utan dem hade jag inte kunnat kapitulera och vända hem.

Det har tagit sin tid att acceptera allt som hänt. Jag har en liten bit kvar. Stockholm kommer alltid finnas i mitt hjärta med både ljusa och tunga minnen, men jag kommer alltid återvända så länge jag har längtan. Jag har lärt mig är att jag alltid ska tänka mig för innan jag ber om något, för med största sannolikhet kommer jag att få det. Däremot blir det kanske inte alltid som jag förväntat mig.

Idag, ett år senare, december 2010, och bara två dagar kvar till min födelsedag ser livet annorlunda ut. Jag har fått tilltron tillbaka till att jag alltid är ombesörjd och att jag klarar mig. Idag förstår jag varför jag skulle tillbaka till Göteborg och varför jag skulle ta vägen om Stockholm för att förstå det. Det finns en mening med allt. Ibland kan det bara vara förbannat svårt att se den. Ibland måste man få den förståelsen den hårda vägen. Men en sak vet jag. Jag har kommit hem! smiley

  • Comments(3)//jennica.bodenfors.se/#post71

Kom och julmys!

HälsaPosted by Jennica Bodenfors 2010-11-30 20:28:43
På fredag 3/12 mellan klockan 17.00 och 20.00 är det julmys på Sportlife Linné. Kom dit och mys med oss!

Presentkort på massage är en uppskattad julklapp så passa på att fixa dina klappar. Bodenforskliniken och jag lottar dessutom ut två presentkort värda 300 kronor vardera.

Kom gärna förbi och ställ frågor om kost, träning och massage.

Hoppas vi ses!


Välkommen! smiley

  • Comments(0)//jennica.bodenfors.se/#post69

Föreläsning och MRL

HälsaPosted by Jennica Bodenfors 2010-11-30 19:41:57
Idag tog jag nya tag! Hela dagen har gått i hälsans tecken. Kan det bli bättre? På förmiddagen var jag på Försäkringskassan här i Göteborg och föreläste om kost, hälsa och träning på deras hälsovecka. Jag blev varmt mottagen och innan föreläsningen blev jag bjuden på hälsofrukost. Suveränt! Jag tackar för att jag fick möjlighet att komma dit och föreläsa och hoppas att de lärde sig något som de kan ha nytta av.

På kvällen drog jag på mig träningskläderna för mitt favoritpass MRL som är på tisdagar på Sportlife Backaplan. Jag var riktigt taggad och sugen på att träna. Hade ingen lust alls att ligga hemma och sura över min onda rygg. Med inställningen att göra så gott jag kunde körde jag på och det gick riktigt bra! Cirkulationen i ryggen kom igång och sen var det onda som bortglömt. Precis vad jag behövde!

Tänk att en bräda kan göra mig lycklig! smiley

  • Comments(0)//jennica.bodenfors.se/#post68

Inge bra alls..

HälsaPosted by Jennica Bodenfors 2010-11-28 16:13:58
Ingen löpning idag som planerat. Smärtan i ryggen håller mig i ett järngrepp och jag känner faktiskt hopplöshet. Löpningen betyder så mycket för mig och jag brinner för den. Jag vill kunna springa så där snabbt och långt som jag vet att jag kan. Vill hänga med de andra där framme som njuter så av löpningen. Jag vill verkligen inte ge upp, men ibland känner jag mig så liten och maktlös och vet inte vilket halmstrå jag ska gripa efter. Önskar att någon kom med en lösning. Detta är sorg i hjärtat för mig, vilken jag så gärna vill bli fri ifrån.



Hoppas på att ryggen mår bättre imorgon. smiley

  • Comments(0)//jennica.bodenfors.se/#post67

Det finns en mening med allt

HälsaPosted by Jennica Bodenfors 2010-10-28 22:04:59
Just nu har jag så mycket att göra så att jag får inte ihop allt på dygnets 24 timmar. Tyvärr är träningen det första som ryker trots att jag försöker prioritera den. Ikväll hade jag planerat att springa med Friskis gänget i Skatås men när jag kom hem en halvtimme innan vi skulle träffas fanns det helt enkelt inte någon ork kvar alls. Dessutom hade jag inte hunnit äta trots att jag hade mat med mig. Det gäller väl att försöka gilla läget men det är svårt. Jag vill inte tappa löpningen! Jag vill ha kontinuitet i löpträningen. Denna vecka har jag inte lyckats med det. Jag hoppas det blir bättre nästa vecka. Det finns en mening med allt.

När jag satt på spårvagnen hem ikväll bläddrade jag i Metro och läste Elvis. Det var seriens sista medverkan i Metro idag. När jag läste den log jag för mig själv. Där stod en devis som jag alltid använder mig av. Den är så sann! Den är positiv och den ger hopp och förtröstan.

Ibland behöver man påminnas om att slutet för något alltid är början till något nytt.

smiley

  • Comments(1)//jennica.bodenfors.se/#post50

Boktips

HälsaPosted by Jennica Bodenfors 2010-10-23 17:06:35
Här kommer ett boktips till er som är intresserade av att lära mer om idrottskador, men framför allt hur man undviker dem. För mig är det intressant eftersom det är en del av mitt jobb och jag beköver ha en del kunnande om det för att hjälpa mina kunder. Sedan tycker jag att det är intressant att för min egen del få förståelse om hur min egen kropp fungerar och hur den mår.


Boken Undvik Idrottsskador - preventionsinsatser vid träning och tävling, av författarna Roald Bahr och Lars Engebretsen, SISU Idrottsböcker.


Boken är precis utkommen med den senaste forskningen av sitt slag. Den tar upp bl a hur man förebygger, men även rehabiliterar skador i t ex knä-, fot-, höft-, länd-, axel- och armbågsled samt Hamstrings (baksida lår) och ljumskar mm. Den visar på olika orsakssammanhang, det vill säga hur svagheter och obalanser i muskulatur kan leda till påfrestningar och skador i leder och ligament mm. Till boken följer även en cd-skiva med om "Knäkontroll, förebygg skador - prestera bättre".

En riktigt intressant bok som jag lägger till på min "att läsa"-lista. Vi vet ju att det är bättre att förekomma än förekommas, därför är det så viktigt att vi lyssnar på kroppens alla signaler och även tar hjälp av expertis, som t ex en massör eller sjukgymnast, för att bli mer kroppsmedvetna och lära känna våra kroppar och dess svagheter och styrkor. Ju mer kunskap du har desto mer kan du hjälpa dig själv, för jag är helt övertygad om att vi själva vet vad vi behöver, men man behöver ibland kunskap och vägledning på vägen för att hitta dit. smiley

  • Comments(0)//jennica.bodenfors.se/#post47

Uppsamlingsheat

HälsaPosted by Jennica Bodenfors 2010-10-20 22:49:29
Det här inlägget känns lite som ett uppsamlingsheat. Det är så mycket som händer just nu så jag får samla lite av varje i ett inlägg utan röd tråd helt enkelt.

Senaste månaden har varit hektisk. Det har varit tävling, träning, utveckling, inveckling, tankar, funderingar, mycket glädje och massa strul. Lite tårar tror jag också. Haha!

Idag låg världens bästa tidning och väntade på mig med posten när jag kom hem, Runners World. Då slog det mig att jag inte haft tid att läsa förra numret än trots att det var med mig tre timmar tur och retur till Stockholm. Oj! Detta är verkligen ett tecken på att jag har fullt upp med annat. Så nu ligger det två nummer och väntar på mig.



Vad är det som händer då? Jag ska hålla er lite på halster här på bloggen, men mitt företag genomgår en inspirerande förändring som jag hoppas enormt mycket på. Vill du vara uppdaterad med vad som händer, kolla Facebook, eller hemsidan! Bestyren håller mig sysselsatt, minst sagt.

För övrigt är det träning och diet som gäller. Fem kilo skall bort för att optimera löpningen och för att må bättre helt enkelt. Det är kilon som sitter kvar efter mitt år i Stockholm då jag, hör och häpna, inte tränade på ett halvår på grund av att jag inte fick ihop det med arbetet och att jag sedan blev sjuk i omgångar. En tuff men lärorik tid. Dock kan jag inte ursäkta mig med det längre utan kilona ska bort och så även sekunderna på milen.

Ikväll hade jag, tillsammans med min Friskis kollega Eino, tema i gymmet på Friskis. Vi visade alternativa övningar för rygg och mage för de som var intresserade. Jätteroligt! Jag hoppas på att vi snart kör något tema igen, då jag tycker att vi jobbar och instruerar bra ihop jag och Eino. Vi blandar teknik, information, och humor på ett gött sätt, helt spontant och naturligt. Superkul!

Ja, detta var lite av varje, som ett uppsamlingsheat. Nu är det dags för mig att sova för imorgon blir det nya tag, i gymmet, i löpspåret och i företaget. God natt! smiley

  • Comments(0)//jennica.bodenfors.se/#post45

Jag blir så arg!

HälsaPosted by Jennica Bodenfors 2010-08-20 09:38:29
Alltså jag blir så arg! Träning för mig innebär hälsa och det är något man gör när man är frisk eller under anpassad träning vid rehabilitering. Hur kan ett lopp som Midnattsloppet ha en sponsor och göra reklam för en produkt som Eeze Spray? På startbeviset gör det reklam för sprayen och i startpaketet som jag hämtade ut igår fick jag dessutom en rabattkupong. Sorgligt.


På tv figurerar dessutom just nu en reklam för Eeze Spray där en man och en kvinna tränar på gym och båda känner av smärtor på olika ställen. I reklamen ser man hur de avbryter sin träning, går in i omklädningsrummet och sprayar på Eeze på det smärtande området. Sedan går de ut och tränar igen! Hur tänkte de när de gjorde reklamen? Tänkte de överhuvud taget? Vad vill det säga?

Eeze Spray, Voltaren gel och Zon gel är produkter som inte hör ihop med träning, anser jag. Det finns ingen som helst anledning till att träna med smärtstillande, i form av gel, spray eller tabletter, så länge en läkare inte specifikt har föreskrivit det.

Smärta är kroppens sätt att säga stopp och att någonting är fel. Den signalerar vila. I vissa fall kan det vara befogat att träna med smärta men då skall man absolut inte bedöva smärtsignalerna eftersom de talar om hur långt du kan gå och inom vilka gränser du kan provocera. Dessutom skall man skilja på olika sorters smärta. Vid t ex vissa knäproblem, axelproblem eller vid rehabiliteringsträning kan man tillåta en viss mängd smärta så länge den inte sitter i till dagen efter eller mer än tolv timmar framåt.

Om smärtan är så påtaglig eller irriterande att du inte kan träna eller röra dig så ska du inte träna! Det är inte försvarbart att spraya på en bedövningsspray eller gel. Såvida du inte heter Linus Thörnblad och är i höjdhoppsfinal med medaljchans i EM. Då kanske det kan vara förståeligt att ta akut smärtstillande. Men bara kanske.

Om du vet var du har ont varför behandla hela kroppen. Jag säger istället att om du vet att du har ont, varför inte hitta orsaken till din smärta? Eller ge kroppen en chans att läka?

Nej, jag hoppas verkligen att Midnattsloppet och reklammakarna till produkten Eeze Spray får sig en riktig tankeställare. Fast det kräver ju att folk tänker efter, använder sitt förnuft och reagerar.

Vad tycker Du om detta?


  • Comments(3)//jennica.bodenfors.se/#post12
« PreviousNext »